Annons:
Etikettallmänt-och-andra-sjukdomar
Läst 3657 ggr
[per50]
2011-01-23 17:21

Var är allt på väg?

Drabbas man av ohälsa och sjukdom i detta land, blir man automatiskt klassad som lat, och arbetsskygg, man är ute efter att bli sjukskriven, få diverse bidrag, enligt samhället och myndigheterna.

Här är några exempel på hur man kan bi behandlad:

Jag gick till en ny läkare för att få lindring för mina krämpor. Läkaren menade genast att jag överdrev, han gjorde ingen undersökning på mig, menade bara att jag skulle "bita ihop" och gå tillbaka till min sysselsättning, jag var lat, och inbillningssjuk, och var ute efter sjukskrivning. 

Kände mig totalt överkörd, jag gick tillbaka till min sysselsättning, vad fanns det för alternativ? Fortsatte att "bita ihop". Att bli illa bemött leder bara till mera ohälsa! Jag är långtifrån ensam, min sambo och många andra har fått liknande bemötande.

På AF, lät allt så bra, jag skulle få min arbetsprövning utformad "efter mina egna behov", ingen stress eller prestationskrav . Efter en tid började jag på ett ställe som ansågs vara bra.

Det fungerade inte alls, jag blev sämre, tvingades att sjukskriva mig. När jag påpekade detta för AF, så fick jag höra att jag måste stanna kvar, annars uteblir ersättningen, medan de söker något annat till mig, vad leder detta till?

Man mår sämre och sämre, känner sig totalt nedtryckt i skoskaften, var tog: "Efter mina egna behov" vägen undrar jag? allt leder bara till mera stress och lidande, och ytterligare ohälsa!

Min sambo blev skickad av FK till en utredning, de trodde inte på hennes krämpor, denna utredning kostade FK massor med skattepengar, utredningen visade vad alla redan visste, hon kunde inte arbeta, de fick ge sig, men kalaset blev dyrt så att säja.  Dessa pengar hade hon kunnat leva gott på länge! Man förlorar massor med pengar på att vara sjuk, även framtida pensionspoäng!

Var är medmänskligheten i allt detta kan man undra? Är den bortglömd bakom alla regler och lagar?

Man kan lugnt konstatera, vi är tillbaka på 1800 talet, med mössan i handen skall vi tyst bocka, och finna oss i vad som bestäms, punkt slut!

Text Per Nilsson och Mona Jansson.

Annons:
mona43
2011-01-23 20:08
#1

De tvingade mig att åka på utredning, kände mig totalt nedtryckt, jag berättade att jag ammade min dotter, men det brydde de sig inte om, fick inte att ta med henne. Jag hann inte avsluta amningen helt, så det blev tufft för oss alla, det är omänskligt att göra så.

Varför måste de alltid ifrågasätta? Vad har man för glädje i längden av att ljuga att man är sjuk?

Det bevisades sedan att jag hade de krämporna i den omfattning som jag hade.

mona43 sajtvärd på Epilepsi ifokus 

"Hur jag själv mår och känner kan bara jag själv veta"  

"Ingen är felfri"

[iurochskur]
2011-01-26 09:10
#2

Vad hemskt Mona!

Ja inte har dom förståelse för den enskilda individens situation. Mänsklighet kan man nog tyvärr glömma från sådana som jobbar med sånt här. Känns mycket mycket trist….

mona43
2011-01-26 11:17
#3

Det finns bra människor också på försäkringskassan, men hon var en av de nedlåtande rötäggen. En paragraf ryttare av stora mått, var tog hänsynen, medmänskligheten till andra vägen kan man undra?

mona43 sajtvärd på Epilepsi ifokus 

"Hur jag själv mår och känner kan bara jag själv veta"  

"Ingen är felfri"

Mona22
2011-01-29 19:26
#4

#0 oj vad jag känner igen migRynkar på näsan.

jag är inte heller sjuk enligt FK utan jag är så frisk så. (jo eller hurSkrikandes)

mona43
2011-01-30 01:02
#5

Ja tyvärr är vi många som blir drabbade, det är fullkomligt nog med att inte vara pigg, blir man dåligt bemött blir bördan ännu större och man mår sämre.

Visst finns det bra läkare också, och många är bra både på Arbetsförmedlingen och försäkringskassan, samt kommunen. Men de har omänskligt hårda regler att gå på, men för den skull kan de vara som folk, även dom kan bli sjuka en dag, då vill de ha bra vård och en bra hjälp.

mona43 sajtvärd på Epilepsi ifokus 

"Hur jag själv mår och känner kan bara jag själv veta"  

"Ingen är felfri"

Upp till toppen
Annons: