Annons:
Etikettatt-vara-anhörig-och-vän
Läst 5680 ggr
mona43
8/1/09, 9:02 PM

Att vara närstående

Många känner sig tyvärr mera som vårdare än närstående. De tycker också att det sociala livet förändrats kraftigt. Att vårda sin närstående dygnet runt är jobbigt.

Det är viktigt att ha ett eget liv utanför hemmet utan att få dåligt samvete. Att få koppla av och ha egna intressen. Kunna pusta ut mellan varven.

Men allt för många kan inte unna sej detta, tiden räcker inte. Om man någon gång får möjligheten, så får man lätt dåligt samvete för sin partners skull.

De egna behoven hamnar i skymundan och riskerar dessutom bli glömda av vården, i kommunen och av de närstående själva.

Depression, stress, oro samt trötthet är vanliga. Den vårdande situationen ger med tiden ohälsa.

Den närstående måste få avlastning. Platser på korttidshem och särskilda boenden har minskar mycket, man får svårare att få den avlastning man såväl behöver.

Samhället måste göra en drastisk förändring, annars får man snart två att vårda. Två tredjedelar av all vård utförs i hemmet av närstående.

Nu är det dags att hjälpa samhällets "doldisar" som gör en sån enorm uppgift i det tysta!

Skrivet av Mona

mona43 sajtvärd på Epilepsi ifokus 

"Hur jag själv mår och känner kan bara jag själv veta"  

"Ingen är felfri"

Annons:
LostHorse
8/2/09, 4:27 AM
#1

Så fruktansvärt sant,Mona..så sant!

..annars blir de snart en sådan situation,där en "blind leder en blind"Tungan ute..o det gör ju inte Sverige,rikare på sikt+ inte våra löner/pensioner heller!

kram ella/Lost Horse

mona43
8/4/09, 9:43 AM
#2

Ja de måste inse vilket viktigt jobb de anhöriga gör och stötta dem, ge dem avlastning eller en anständig lön för deras arbete istället, så att de kan orka. Samhället sparar enorma pengar på varje person som bor hemma och få hjälp av en anhörig.

Min mamma skötte om min pappa i många år efter en stroke, med ett dåligt stöd från kommunen. Det slutade med att hon själv blev sjuk.

mona43 sajtvärd på Epilepsi ifokus 

"Hur jag själv mår och känner kan bara jag själv veta"  

"Ingen är felfri"

[per50]
8/5/09, 9:12 AM
#3

De anhöriga gör verkligen en viktig insats.

mona43
8/7/09, 2:16 PM
#4

Man glömmer lätt de anhöriga, de brukar inte göra så stort väsen av sej. Glad

mona43 sajtvärd på Epilepsi ifokus 

"Hur jag själv mår och känner kan bara jag själv veta"  

"Ingen är felfri"

mona43
9/4/09, 3:15 PM
#5

De anhöriga förbises tyvärr allt för ofta, trots att de gör en beundransvärd insats för den drabbade men också för samhället.

mona43 sajtvärd på Epilepsi ifokus 

"Hur jag själv mår och känner kan bara jag själv veta"  

"Ingen är felfri"

[NoOrdinaryGirl5]
7/13/11, 6:45 PM
#6

Jag vet att det här förmodligen inte har någonting med själva ämnet att göra, men undrar om ni vet om Epilepsi går i generna? Om man har en förälder som har Epilepsi, kan det då betyda att jag har större chans att få det?

Annons:
mona43
7/13/11, 8:53 PM
#7

Här kan du läsa lite om ärftlighet

mona43 sajtvärd på Epilepsi ifokus 

"Hur jag själv mår och känner kan bara jag själv veta"  

"Ingen är felfri"

[NoOrdinaryGirl5]
7/13/11, 9:57 PM
#8

Tack ! =)

[Traveller]
7/14/11, 10:13 PM
#9

Jag har många gånger funderat på vad som skulle hända om anhörigvårdare tog med sig den sjuke/gamla/handikapade och helt enkelt satte personen i fråga på akutmotagningen och sa helt kallt och bestämt -nu orkar jag inte längre!Varsågod här har ni,adjö.

Myndigheterna spelar ju helt enkelt på folks ansvarskänslor och samveten när de anhöriga pressas så som nu sker.Vad kan hända om det ovan beskrivna genomförs?Många av fallen vi pratar om klarar sig inte själva och kan inte bo ensamma och därmed kan inte motagande enhet bara sända dessa tillbaks hem.

Tänk om vi skulle organisera en rikstäckande överlämmning samma dag från Karesuando till Ystad,vad skulle hända?

mona43
7/14/11, 11:57 PM
#10

Ja det undrar jag också, vad skulle hända? Det blev nog panik, stora rubriker i tidningen, som ömsom kritiserade de anhöriga som gjorde så, men förhopningsvis skulle många få sig en taankeställare, förhoppningsvis även politikerna.

Vi svenskar är för snälla vi klagar, men överlåter till andra att fixa saker, men tyvärr har inte de någon större lust, det blir bara en liten skara som opponerar sig, de blir för svaga, och allt fortsätter på samma vis ändå…

mona43 sajtvärd på Epilepsi ifokus 

"Hur jag själv mår och känner kan bara jag själv veta"  

"Ingen är felfri"

mona43
12/4/13, 9:03 PM
#11

Detta är en gammal tråd, men innehållet gäller allt jämt, hur känner ni som är anhöriga? och hur känner ni som behöver hjälp av era anhöriga med olika saker?

mona43 sajtvärd på Epilepsi ifokus 

"Hur jag själv mår och känner kan bara jag själv veta"  

"Ingen är felfri"

Upp till toppen
Annons: