Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (3) Senaste inläggen

Allmänt och andra sjukdomar Att vara anhörig och vän Barn och vuxna med epilepsi Bemötande/behandlingar/forskning Djur med epilepsi Epilepsi förr och i andra länder Epilepsi i vardagen Epilepsi, fruktsamhet, graviditet Mätning av epilepsiaktivitet Om sajten ifokus Roliga filmer och historier Typer av anfall och vad utlöser nya? Tävlingar lekar och enkäter Vad är epilepsi Arbete, hobby och fritid Epilepsi filmer visar anfall Epilepsi i norden God mat för hälsan Klotterplanket - OT Mediciner och första hjälpen Presentation Regler på sidan Rättigheter och lagar i samhället Statistik Välkommen till epilepsi ifokus
Klotterplanket - OT

Handikappsliv i julstressen

2009-06-14 21:01 #0 av: mona43

Hur det kan gå till i julstress och när många människor är ute och rör på sig i stan. Speciell när man är handikappad. Detta hände mig i julas och är inte så ovanligt.

Handla i centrum med rollator och ensam. Vilken plåga. Gör nog aldrig om det mer.

Var nere i vårt centrum för att försöka hanla lite själv. Sonen var på annat ställe. Hittade en affär jag ville in i. Bad om hjälp och fick ett så *trevligt* svar av en herre.

Om du inte kan själv, så sitt hemma, j***a pucko. Sen lite mer svordomar som jag inte skriver här. Då var det ändå en äldre man med trevligt yttre. Likadant med några till som kom efter.

Kände mig väldigt ledsen och lyckades nå fönstret i affären för att knacka på. Ut kommer en stressad expidit och frågar näsvist vad jag vill. Komma in för att handla, sa jag jag. Ser du inte att jag har fullt upp? Du får säga vad du vill här och nu. Annars får du sända någon som är normal att handla.

Gissa en som gick därifrån utan julklappen.

Vidare på stan, där de bytt ut gatan till kullerstenare. Om jag låter hjulen rulla på de stora platterna, så snubblar jag på kullerstenarna. Då försökte jag att ha rollatorns hjul på stenarna och stöp rakt över rollatorn. De sticker upp lite här och där.

En dam kommer fram och frågar hur mycket har du, lilla vän druckit idag då?

Jag som inte ens nyttjar alkohol. Sa som det var om kullerstenarna och frågade om hon kunde hjälpa mig lyfta upp rollatorn så jag kunde komma upp. Fick bara ett hånflin och hon gick vidare. Tack och lov kom det några ungdomar och hjälpte mig upp. De frågade snällt vad som hänt och blev jättearga på damen.

Sen sa en av dem att vi kan följa dig och hjälpa dig in om du vill. Vi ha i alla fall inget att göra.

Min dag slutade på ett litet kafé med barnen och där bjöd jag på fika med bulle.

Tänk att det finns sådana fördomar än idag. Jag vågar nu inte gå ut och handla själv utan att ha sonen med mig. Eller någon som kan vara behjälplig vid trapper och höjdskillnader.

Så döm inte ut våra ungdomar. Många drar dem över samma kam. Dessa var runt 15 år och jättetrevliga. Har inte skrattat så mycket på år och dar.

Kramiz från en sjuk och lite blåslagen Tatsja

Skrivet av Tatsja

mona43 sajtvärd på Epilepsi ifokus 

"Hur jag själv mår och känner kan bara jag själv veta"  

"Ingen är felfri"

Anmäl
2009-06-14 21:54 #1 av: mona43

Tusen tack Tatsja för den tänkvärda texten ovan, den angår oss alla. En person med epilepsi som får anfall mitt på gatan kan lätt bli klassad som berusad. Folk väljer att bara gå vidare. Eller så skrynklar de på näsan.

I samhället där jag bor finns en man som har en sjukdom som gör att han inte har full koll på armar, kropp och ben, han kan gå som vanligt, men kan i nästa sekund lätt vingla till, och det rycker till i honom. Vissa dagar är väldigt besvärliga för honom.

I början innan vi kände till detta trodde man att han var onykter. Jag kan tänka mej att han har fått höra många elaka komentarer.

Han är polis, men får numera jobba inne på kontoret, han är en trevlig och possitiv person. Men det är lätt att bara stirra på svårigheterna, och glömma mäniskan som i hög grad finns där.

mona43 sajtvärd på Epilepsi ifokus 

"Hur jag själv mår och känner kan bara jag själv veta"  

"Ingen är felfri"

Anmäl
2009-06-16 09:10 #2 av: Tatsja

Minns att när jag var liten, så fanns det en man som led av danssjukan. Många barn gjorde narr av honom. Jag led så med honom. Många gånger så satt jag bara ner och pratade med denna herre. Han var jättegullig och ofarlig. Tror jag var den enda i Råsunda som inte gjorde narr av honom.

Lite info om dansjukan enligt Wikipedia.

Den danssjuka som kan drabba människor är en skada i centrala nervsystemet som frambringar otäcka grimaser, utfall och rörelser utan ändamål eller mening. Av denna sjukdom finns två varianter: Huntingtons sjukdom som är ärftligt betingad och i vuxen ålder obotlig, och en som främst barn drabbas av, ofta förekommer denna form av danssjuka i samband med reumatisk feber.

Reumatisk feber är en sjukdom som uppstår efter vissa infektioner framför allt i svalget och efter halsfluss. Risken att halsfluss skulle resultera i danssjukan hos barn i Sverige är idag mycket liten, då man direkt sätter in antibiotika och inflammationshämmande preparat för att motverka att lederna ska svullna upp.

Väl mött, Tatsja

Du tittar väl in på Fotboll iFokus?

Anmäl
2009-06-16 12:03 #3 av: mona43

Usch vilken otrevlig sjukdom, det syns verkligen på honom att han lider mycket. Men han kämpar på i alla fall.

Han är så snäll, vi hyrde en lägenhet i sammma hus som polisstationen där han jobbar, när Lisa var bebis, han var alltid vänlig, men kunde skrämma barnen lite med sina plötsliga rörelser, man såg att han tog extra illa vid sej sådana gånger. 

mona43 sajtvärd på Epilepsi ifokus 

"Hur jag själv mår och känner kan bara jag själv veta"  

"Ingen är felfri"

Anmäl
2009-06-17 08:59 #4 av: Tatsja

Det många glömmer är att även om man har en funktionssjukdom, så har man känslor. Precis som du och jag. Möter ofta folk som har förutfattade meningar. Bara för att mitt bonusbarnbarn och barnbarn är lite efter, så säger många att de är dumma i huvudet. Det stämmer inte. De är bara lite efter i utvecklingen.

Väl mött, Tatsja

Du tittar väl in på Fotboll iFokus?

Anmäl
2009-06-17 09:13 #5 av: mona43

De är fulla av känslor, oftast mera än andra till och med. De kan inte rå för att de är sena i utvecklingen eller i talet. Men de förstår mycket mera än de kan uttrycka.

De är mäniskor som behöver mera tid på sej helt enkelt. Vilken tur ändå att alla är olika, usch vad världen skulle vara tråkig om alla såg likadana ut.

mona43 sajtvärd på Epilepsi ifokus 

"Hur jag själv mår och känner kan bara jag själv veta"  

"Ingen är felfri"

Anmäl
2009-06-17 09:18 #6 av: Tatsja

Sen har vi de som stammar. Många försöker fylla i orden när de pratar, vilket är fel gjort. Stammaren måste få försöka själv.

Väl mött, Tatsja

Du tittar väl in på Fotboll iFokus?

Anmäl
2009-06-17 10:11 #7 av: mona43

Ja min bror stammar lite om han är upprörd eller ivrig, att fylla i orden blir ännu värre, de måste få tid på sej att formulera sej. Stressas det fram blir det ännu värre.

Min bror har också dysleksi, som barn blev han idiotförklarad på skolan av lärarna, när de skulle ha till exempel Svenska, fick han sitta och rita.

Hans yngste son har också dysleksi, men han har fått bra hjälp i skolan, han har tränat så han är oerhört duktig på att skiva och uttrycka sej på datorn. Tur att förståelsen blivit bättre numera.

mona43 sajtvärd på Epilepsi ifokus 

"Hur jag själv mår och känner kan bara jag själv veta"  

"Ingen är felfri"

Anmäl
2009-06-18 09:55 #8 av: Tatsja

Tänk bara på vårt kungahus. Där finns det dyslexi.

Väl mött, Tatsja

Du tittar väl in på Fotboll iFokus?

Anmäl
2009-06-18 10:16 #9 av: mona43

Ja det är absolut inget att skämmas för, men många gör det i alla fall. Min son Andreas har också svårt att skriva, men jag vet inte om han har dyslexi.

mona43 sajtvärd på Epilepsi ifokus 

"Hur jag själv mår och känner kan bara jag själv veta"  

"Ingen är felfri"

Anmäl
2009-06-19 09:33 #10 av: Tatsja

Tror det är bra att kungen och kronprinsessan går ut med att de har dyslexi. Kanske folk lyssnar bättre då. Fast det finns alltid en klick som inte bryr sig, utan bara ska bråka.

Väl mött, Tatsja

Du tittar väl in på Fotboll iFokus?

Anmäl
2009-06-19 11:43 #11 av: mona43

Om folk ser att kändisar också drabbas, kan det bli mera accepterat. Men det är ju alltid så inom det messta, att en endel inte förstår, eller vill förstå.

mona43 sajtvärd på Epilepsi ifokus 

"Hur jag själv mår och känner kan bara jag själv veta"  

"Ingen är felfri"

Anmäl
2009-06-20 10:22 #12 av: Tatsja

Ja, så är det. Kändisar måste ut med det först för att andra ska kunna acceptera saker och ting

Väl mött, Tatsja

Du tittar väl in på Fotboll iFokus?

Anmäl
2009-06-21 17:23 #13 av: mona43

Ja de gör en viktig sak när de berättar öppet.

mona43 sajtvärd på Epilepsi ifokus 

"Hur jag själv mår och känner kan bara jag själv veta"  

"Ingen är felfri"

Anmäl
2009-06-22 09:55 #14 av: Tatsja

Att våga ta det första steget, gör att flera kommer efter.

Väl mött, Tatsja

Du tittar väl in på Fotboll iFokus?

Anmäl
2009-06-22 10:30 #15 av: mona43

Ja vågar en så vågar flera sedan.

mona43 sajtvärd på Epilepsi ifokus 

"Hur jag själv mår och känner kan bara jag själv veta"  

"Ingen är felfri"

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.