Jag är på väg in i en depression nu och det känns ej bra.. Ska ringa imån till läkaren min. Fick reda på mina provsvar från läkaren idag och det är negativt me mina njurar,höga blodtryck o sköldkörteln trots all medicin. Gör ju precis allt för att det ska bli bättre men idag så brast allt för mig när brevet kom me provsvaren.

Tur man har en sambo som ställer upp för mig i alla lägen! Har gråtit ut mot hans axel ikväll och det känns lite bättre men jag tror att jga inte orkar jobba nu ett tag framöver!Men får se hur jag känner mig imån,ska i alla fall ringa läkaren!

Nä nu ska jag sova  så godnatt på er alla!

Rosen Förstår att du är ledsen. Tur du har din sambo att luta huvudet mot. Ring läkaren direkt idag så du får hjälp.

Även med mediciner, så kan man bli deprimerad. Ibland känns det som om man bara vill ge upp, men någonstans därinne finns ett j*drans anamma, som inte ger med sig. Tur det.

Jag har ju ingen axel att luta mig mot. Men jag har tack och lov min älskade vovve, som låter matte gråta ut i hennes päls. Sen är det en fördel med detta regnväder, ingen ser om det är regn eller tårar som rinner.

Märker att jag gärna drar mig undan från grannar och vänner när jag är nere. tack och lov, så börjar jag komma igen nu. Det går sakta upp, men ¨jag får ta den tid det tar.

Låter jättejobbigt för dej vildarosen, hoppas att du får bättre hjälp nu, de måste bara hjälpa dej så du blir bättre!

Per fick en allvarlig lunginflammation som var nära kosta honom livet för drygt ett år sedan, med ett skyhögt allvarligt blodtryck, och en hosta som aldrig ville ge med sej.

Det tog nästan ett år innan han började bli bättre. De fick byta medicin massor med gånger innan blodvärderna och blodtrycket sakta blev bättre.

Det tog väldigt hårt på hans humör och fysik, men påverkade mej med massor, man blir ju så orolig och känner sej maktlös som anhörig.

Det är oerhört viktigt att omgivningen ställer upp. Du verkar ha en toppenbra sambo

Tusen krya på dej kramar! Mona

Tack för alla goa komentarer!

 Har pratat me läkaren och fick en tid nästa vecka men är sjukskriven från idag o läkaren faxa ett intyg till min chef.

JAg somna vid 6 imorse och vakna 8 sambon jobbar till 3, tur att man har djuren o datan i detta läge för det får mig att tänka på annat! Sambon är en riktig klippa!Utan han hade jag inte orkat!

Djuren är oxå underbara då man är nere! Kissarna kommer hela tiden o buffar på mig o lägger sig så nära mig som möjligt! Foppa vaktar mig verkligen8har haft han i 10 år) och han märker på direkten om jag mår dåligt!Bamse däremot är min lilla diabetes katt,han märker på mig om sockret går ner.En morgon så väckte han mig genom att slicka mig i ansiktet o då hade jag ett lågt socker som låg på 1.1 o det är inte bra.. Djur är verkligen duktiga och hängivna!

Nä nu ska jag ta mig en tupplur sen så ska vi iväg till min mor som fyller år,det blir bara familjen idag o det är skönt,vänner m.m  kommer imån till henne.

Tur att du har din gubbe och dina trogna katter som uppmuntrar dej, djuren är verkligen hyperkänsliga för hur man mår, vad bra att de håller ögonen på mattes socker också  

Jag märker också att de är extra envisa när man har en dålig dag, har märkt att de ofta lägger sej i närheten av där man har mera ont, de ger oss kanske healing?

Det tror jag att dom gör,ger oss heeling alltså! Dom ger ej upp förrän dom märker att man mår lite bättre !

Ja de är verkligen fantastiska de små liven

Märker på Tatsja hur hon tröstar mig när jag är deppig. Hon är verkligen en ljusglimt i mitt liv. Jag har ju lite problem med balansen och ramlar ibland inne. Då kommer hon först fram och nosar, sen rusar hon iväg och hämtar boll. Matte, kasta. Man kan inte annat än skratta åt henne.

Hon tycker du gott kan leka lite, när du ändå ligger där.

Visst. Brukar kasta iväg bollen och försöka dra mig upp med hjälp av en stol. Lovar jag är full av blåmärken.

Ja man kan verkligen slå sej ordentligt då man faller handlöst.

Ramlade för ett tag sedan efter duschning. Snubblade över sonens skor. Slog i benet med protesen först. Sonen hörde smällen och kom springande. Lovar mitt ben var i regnbågens alla färger sedan. Ont till max.

Oj,oj oj det låter verkligen ont!  

Man kan verkligen slå sej gul och blå ute på isen också. Minns när min farmor bröt sin handled när hon halkade omkull på isen, det tog lång tid innan det läkte något sånär, men det blev aldrig helt bra. Man slår sej verkligen hårt när man ramlar så där handlöst.

Ojoj låter verkligen hemskt ju! Hoppas benet är lite bättre Tatjsa!

Det låter jobbig, hoppas att du inte får långvariga besvär nu. Vet själv hur man kan göra illa sej när man ramlat sådär hårt.

Protesen höll i alla fall. Men hade det varit 10 år och inte 5 sedan jag opererade det knät, så hade han sänt mig direkt till ny operation. Det är en titanprotes.

Jag bröt min hand 3 juni förra året, så jag vet hur det känns. Den har aldrig blivit som den var, väntar på en operation av tumme och nervbanor i handen.

Skönt att din protes höll. Min pappa halkade i en sådan där typisk Finsk bastu och slog sej svårt i bastu aggregatet, och brände sej ordentligt, hos vänner som mina föräldrar hade, han skadade nervbanorna i armen och ut i handen, fingrarna blev krokiga på den handen, han fick svårt att använda den i fortsättningen, men han ville inte operera den i alla fall. Vet inte om han hade ont i den, hans sa inget.

Tänker ofta på dej vildarosen, hur mår du?

Trodde att titan är en superstarkt ämne, men det kanske slits hårt och behöver bytas? Visst är det titanskruvar de skruvar fast tänder med också? eller är jag ute och cyklar?

Mona ja det tror jag.

Den är ju i två delar. Titan högst upp. Fick veta att jag skulle göra undersökning efter 10 år för eventuellt byte. Men jag har ramlat så många gånger och slagit i just det knäet att jag tror operation blir tidigare. 2004 gjorde jag min.

Hur tycker du att dina proteser fungerar annars? min svärmor har också proteser och hon upplever att hon rör sej något stelare eller osmidigare än förr.

Min protes är inte okey. Jag är väldigt svullen där, men efter att ha gått med stelt ben i över 20 år, så lärde jag mig att böja på benet. Däremot kan jag inte stå på ett ben och böja det. Då ramlar jag.

Men gången har blivit bättre, om än lite stelare än andra benet. Fast vid rått och kallt väder, känns det tungt.

Svärmor måste röra sej enhel del säger hon, annars stelnar det till för mycket, men vissa dagar är hon öm och svullen. Då är det svårare att röra på sej.

Som mig då, fast jag har problem med balansen

Hon är lite ostadig hon också. Fast en annan utan proteser kan drutta omkull ibland också lite hur som helst 

Man får nog vara glad så länge benen är okej.

Ja och min protes ska kollas upp när det gått 10 år, alltså år 2014. Troligen byte då. Mycket på grund av alla problem jag har med den.

Går det inte tidigare om det blir stora problem för dej? Det är lång tid att gå och ha jobbigt.

Bara om jag får ännu mer problem

Det kan jag förstå, Det är väll en ganska jobbig operation, samt tar lite tid att återhämta sej ifrån efteråt?

Ja, när jag opererade så hade jag otroligt värk dagen efter. Sen tog det flera veckor innan jag kunde gå ut med hundarna. det gick så sakta att gå. Än idag har jag värk när jag går.

Lyssnar på en underbar låt som de spelar på radion med Thåström. Movits skugga.

Samma berättade min svärmor,jag intervjuade henne lite. Hennes barn fick handla och tvätta åt henne ett tag.

Ja den låten är så underbar.

Tack och lov så bodde min son på samma gård då. Så han tog hundarna åt mig. Men jag fick ingen hemhjälp av kommunen, bara för att han bodde i närheten.

Det är konstigt att kommunen tar för givet att barnen kan hjälpa sina föräldrar bara för att de bor i närheten, föräldern kanske inte vill vara till besvär för sina barn, och barnen kanske inte har tid eller möjlighet att hjälpa till så mycket. Kommunen borde vara mera lyhörd.

De bryr sig inte, bara de sparar pengar

jo det verkar tyvärr vara så.

Speciellt när sonen blir mambo igen på grund av arbetslöshet. Sen att han ska ha ett eget liv, bryr de sig inte om.

Nej det är konstigt. De pratar så fint om att alla skall ha rätten till ett eget boende, men de glömmer att alla också skall ha rätten till en skälig ersättning först så de kan det.

De anser att han bor ju hemma och får mat. Sen får han soc pengar. Det räcker. Resten kan jag lägga till

Ja man undrar vad de tänker med

Bara för att han bor hemma, så innebär det inte att jag har försörningsplikt för honom. Men vi klarar oss ändå.

Nej precis, han är ju vuxen, det är verkligen underligt hur de tänker. Jag tror inte att de är beredda själva att försörja sina barn hur länge som helst. Både du och sonen har rätt till ett bra privatliv och en ekonomi som ni klarar er på. Tyvärr är inte det självklart i vårat land längre

Fast vi klarar oss mycket bättre än den andre sonen som arbetar och har bra lön.

Ok

Ja, vi två får ut tillsammans runt 4000 mindre än sonen som är själv. Ändå klarar vi oss bättre än honom. Han har även mindre utgifter än oss. Men kommer ofta och vill "låna" både pengar och cigg. Sen får han mat ibland.

Ni är nog mera ekonomiska helt enkelt.

Ja, vi skriver lista och storhandlar när min pension kommer, sen unnar jag mig expressen med tv-bilaga varje vecka och vi brukar säga om någon behövs hemma att vi kan nog vänta till osndag.

Försöker att inte handla i onödan

Samma här också, då bunkrar vi upp, skåpen ekar tomma vid det laget  Någon glass kanske man köper, eller lite godis, eller något extra gott att äta.

Ofta är det bäst att vara mätt när man handlar, och åka ensam utan ungar, annars kan det bli dyrare.

Det som går åt mest hos oss är mjölk, smör, flingor medmera. Smörgåsmargarin och stekmargarin köper jag billigt och fryser ner, men mjölken måste inhandlas oftare. Numera får barnen dricka saft tilll endel måltider, men de får i sej mjölk ofta i alla fall.

Bröd bakar jag själv, förrutom tunnbröd som är för omständigt att baka hemma, en norrlänning utan tunnbröd är ingen äkta norrlänning  och knäckebröd köper man ju. Fikabröd bakar jag också själv oftast.  Jag skriver också upp allt som köps, räkningar och inkomster i excel. Då ser vi var pengarna tar vägen.

skriver upp vad jag ska handla, men för inte budget. Gjorde det förr, när barnen var små, men slutade med det, när jag blev ensam. Men vi vet ändå vad vi handlat i månaden.

Många gånger när man behöver något, så brukar vi, sonen och jag, säga att kan vi vänta till onsdagen då vi ändå köper tidningen. Så sparar vi bensin också. Vet en del som åker och handlar nästan varje dag. Det blir dyrt det.

Ja det är sant, vi har så nära så ibland kan man gå om det bara är ett par liter mjölk.

Sedan har Lisa sitt dagis i andra änden av samhället, då tar jag bilen, för det blir långt annars.

Då åker man förbi affären, men jag handlar mycket inne i stan när jag har ärenden på sjukhuset, eller möten i barnens skolor.

Affärerna här i samhället är hutlöst dyra på det mesta (Coop Nära och ICA Nära)

Vi har ju ungefär 6 km till affären, så det går man inte i första taget. Därför blir det att fundera innan man slösar bensin.

Jo det är ju så, vi har kanske drygt en kilometer, så det går ju bra när man är frisk i benen. Om man skall handla bara litegrann.