2018-04-14 12:38 #0 av: broderbob

Temporallobsepilepsi

Detta är en särskild form av epilepsi som karaktäriseras av kortvariga anfall med ovanligt uppträdande och speciella tankar och känslor. Patienten minns ofta inte eller registrerar inte själv anfallet. Diagnosen kan vara svår att ställa och tillståndet kan misstolkas som psykisk sjukdom.

Vad är temporallobsepilepsi?

Temporalloberna eller tinningloberna är placerade framtill och på båda sidor av storhjärnan. I temporalloberna hanterar hjärnan känslor och "fight-or-flight"-reaktioner, och området är viktigt för korttidsminnet.

Epileptiska anfall kan utlösas från temporalloben och symtomen är relaterade till temporallobernas funktioner. Symtomen kan bland annat bestå av speciella känslor som upprymdhet, rädsla, panik och déjà vu.

Under ett anfall utlöst från temporalloberna kan medvetandet vara påverkat. Personen uppfattar inte omgivningen, svarar inte på tilltal och kan ibland inte minnas anfallet efteråt. Många kommer under anfallet att göra upprepade, automatiska rörelser med läpparna och händerna.

Temporallobsepilepsi kan orsakas av skador eller ärr i temporalloben. Detta tillstånd kan vara svårt att behandla med läkemedel. Då kan kirurgi vara ett alternativ.

Vad är symtomen på temporallobsepilepsi?

Epileptiska anfall som utgår från temporalloben har en varierad symtomatologi som kan imitera en rad andra sjukdomstillstånd. Den förändrade medvetandegraden kan vara svår att lägga märke till och patienten är inte alltid medveten om sina anfall. Det kan förekomma olika kroppsliga symtom, till exempel illamående, förändringar i tarmfunktion, blodtryckssvängningar, rodnad, hjärtklappning och liknande som kan leda tankarna till en rad kroppsliga sjukdomar eller panikanfall. Försämrat minne eller andra mentala störningar under eller efter anfallen kan bidra till att försvåra diagnosen i och med att patienten återger symtomen på ett oklart sätt.

Förvarningar (aura) föregår ibland ett anfall med temporallobsepilepsi. Alla upplever inte aura, och det är inte alla patienter som har en aura som minns den. Aura är ett litet epileptiskt anfall i sig själv, ett anfall som inte har spritt sig i hjärnan och som därför inte ger synliga kramper, rubbat medvetande eller förlust av förmågan att reagera.

Exempel på aura är:

  • En plötslig känsla av rädsla, utan anledning.

  • En déjà vu-upplevelse – en känsla av att det som händer har skett förut.

  • En plötslig upplevelse av en märklig lukt eller smak.

  • En obehagskänsla i magen.

Människor med temporallobsepilepsi kan vara delvis medvetna under ett anfall, men de kan också förlora uppmärksamheten på omgivningen och de minns ofta inte vad som har hänt.

Ett temporallobsanfall varar vanligtvis från 30 sekunder till två minuter. Typiska symtom och tecken på ett temporallobsanfall kan vara:

  • Förlorar kontakten med omvärlden.

  • Stirrar.

  • Smackningar med läpparna.

  • Upprepade svälj- eller tuggrörelser.

  • Ovanliga handrörelser, "plockrörelser".

Efter ett temporallobsanfall kan personen ha:

  • En kort period av förvirring och talsvårigheter.

  • Bristande förmåga att minnas vad som hände under anfallet.

  • Ovetande om att han eller hon har haft ett anfall.

Bara i sällsynta fall går ett temporallobsanfall över i ett generaliserat krampanfall med medvetslöshet och kramper.

Orsak

Ofta är orsaken till temporallobsepilepsi okänd. Men underliggande orsaker kan vara:

  • En hjärnskada.

  • En pågående eller tidigare infektion som hjärninflammation eller hjärnhinneinflammation.

  • Ärrbildning (skleros, glios) i ett område i temporalloben som kallas hippocampus.

  • Inflammatoriska rubbningar i hjärnan.

  • Skada till följd av tidigare syrebrist i hjärnan.

  • Stroke.

  • Hjärntumör.

  • Ärftliga syndrom.

Under normalt vaket tillstånd och under sömn producerar hjärncellerna varierande grader av elektrisk aktivitet. Om den elektriska aktiviteten i många hjärnceller synkroniseras onormalt kan ett epileptiskt anfall utlösas. Om detta sker bara i ett område av hjärnan blir resultatet ett fokalt epileptiskt anfall. När detta sker i hjärnans temporallob kallas det temporallobsepilepsi.



Diagnos

Sjukhistorien är avgörande och det är särskilt viktigt att få fram symtomens anfallsvisa karaktär. Läkaren behöver en detaljerad beskrivning av anfallen, gärna från någon som har bevittnat det, eftersom de flesta med temporallobsepilepsi inte minns anfallen. Anamnesen kan misstolkas och/eller läkaren bedömer inte temporallobsepilepsi som en möjlighet. Det händer därför att man missar diagnosen.

Om läkaren misstänker att tillståndet härstammar från hjärnan kommer läkaren att genomföra en neurologisk undersökning och kontrollera reflexer, muskelspänning, muskelstyrka, känsel, gång, kroppshållning, koordination och balans.

Blodprov tas ofta rutinmässigt för att utesluta andra förklaringar eller tillstånd som kan utlösa anfall. EEG är en nödvändig undersökning och visar den elektriska aktiviteten i hjärnan. Personer med epilepsi har ofta förändringar i hjärnvågornas mönster även när de inte har ett anfall. I andra fall är man beroende av att EEG-undersökningen görs under ett anfall för att fånga upp de övergående elektriska förändringarna i hjärnan. Avbildande metoder som datortomografi (CT) och magnetkameraundersökning (MR) används alltid vid utredning av epileptiska anfall.

Behandling

Det finns många anti-epileptiska läkemedel som kan provas. Trots detta är det många patienter som inte uppnår kontroll över anfallen med bara läkemedel. Läkemedel mot epilepsi kan ibland ge upphov till besvärliga biverkningar.

Kirurgi kan vara ett alternativ om läkemedelsbehandlingen inte leder till anfallsfrihet. Ungefär 60–70 % av operationerna ger ett lyckat resultat i form av anfallsfrihet. Medicineringen måste i regel fortsätta, men vissa kan sluta med läkemedel efter operation.

Om man har epilepsi bör man tänka på att vissa aktiviteter kan vara farliga om de utförs när man är ensam. Det gäller bland annat att simma eller bada, att arbeta på höga höjder, att köra bil eller maskiner.

Prognos

De flesta får god kontroll över anfallen med läkemedel eller undantagsvis efter kirurgi. I vissa fall kan tillståndet gå över av sig själv.

Med tiden kan upprepade anfall med temporallobsepilepsi medföra att den del av hjärnan som ansvarar för inlärning och minne kan påverkas negativt. Detta område kallas hippocampus. Förlust av hjärnceller i detta område kan orsaka minnesproblem.

https://medibas.se/handboken/kliniska-kapitel/neurologi/patientinformation/epilepsi/temporallobsepilepsi/

Många Hälsningar Bobby Eliasson